Hur bekostar man en vårdcentralspsykolog?

Patienter med psykisk ohälsa är en av de största patientgrupperna på en vårdcentral. Därför är det också naturligt att vårdcentralen anställer psykologer, kuratorer eller andra behandlare för att hjälpa dessa patienter. Utmaningen är dock, att även om behovet av behandling finns, är det inte säkert att det alltid finns resurser att anställa denna typ av personal.

Men ge inte upp! Det finns flera sätt att tjäna in kostnaden för en psykolog eller kurator i primärvården. Här presenterar jag tre sätt hur man kan få ekonomin att gå ihop (beroende på vilket ersättningssystem landstinget har).

I nedanstående exempel räknar jag med att en behandlare kostar ca 750 000 kr per år. I den kostnaden räknar jag in både lönekostnaden samt kostnader för lokal och overhead för chef mm.

1. Helt täcka kostnaden med rörlig ersättning

Om vårdcentralen finns i ett landsting där ersättningen för psykologisk behandling främst baseras på rörlig besöksersättning kan man få behandlarens kostnad att helt täckas av besöksersättningen.

Två exempel:
Stockholm 2017:

750kr per samtal. 5 samtal per dag, 200 dagar per år = 750 000 kr

Uppsala 2017:

568 kr per samtal, 7 samtal per dag, 200 dagar per år = 795 200 kr

2. Delvis täcka kostnaden med rörlig ersättning och resterande del av kapitering

Uppsala 2015:

313 kr per samtal, 7 samtal per dag, 200 dagar per år = 438 200 kr (vilket motsvarar ca 70% av 750 000 kr) Då krävs ca 300 000kr som kan tas från kapitering. Om vårdcentralen får ca 1500 kr per patient innebär det ca 200 listade patienter för att täcka kostnaden för behandlare.

Vid ett ”traditionellt” arbetssätt genomför en behandlare kanske 5 patienter per arbetsdag och om varje patient får komma 8 gånger innebär det behandlaren hinner med 3,1 patienter per vecka = 125 patienter per år. Om det då krävs 200 patienter för att täcka kostnaden för behandlaren så innebär det att det inte ”lönar sig” att lista på patienter som önskar gå i psykologisk behandling. För varje sådan patient behöver vårdcentralen också lista på en ”frisk” patient som inte söker någon vård. (Vilket i praktiken är omöjligt eftersom patienter vanligtvis bara byter vårdcentral då de faktiskt är i behov av vård…)

Vid ett ”primärvårdsanpassat” arbetssätt träffar behandlaren ca 7 patienter per dag och varje patient får komma ca 4 ggr = 8,75 patienter per vecka = 350 patienter per år. Med detta arbetssätt så kan vårdcentralen lista på dessa patienter och gå ”plus” på att erbjuda dem psykologisk behandling!

3. Räkna med sparade hyrläkarkostnader

Ett annat sätt att räkna ”hem” kostnaden för en behandlare är att arbeta med ”task shifting” så att vårdcentralen kan spara in på kostnaden för hyrläkare. Detta kräver dock att vi lyckas arbeta bort köerna så att behandlaren också klarar vårdgarantin. I annat fall kommer många patienter ändå att vilja ha ett läkarbesök.

I detta exempel räknar vi inte med kostnaden för lokaler och overhead för chef – eftersom denna kostnad också finns med hyrläkare.

Om en behandlare varje år kan hjälpa 350 patienter till en lönekostnad på ca 600 000 kr, så blir kostnaden för varje patient i genomsnitt ca 1700kr.

Om vi räknar med att en hyrläkare (minst) kostar ca 40000kr per vecka. Visserligen så träffar de flesta läkare betydligt fler patienter än 7 på en arbetsdag – med detta är ju vanligtvis patienter med en massa olika typer av problem. Patienter med psykisk ohälsa brukar vanligtvis bokas in på 45 minuter (särskilt om inte läkaren tidigare träffat patienten). Detta medför att om läkaren endast hade träffat patienter med psykisk ohälsa så kanske hyrläkaren också hade hunnit träffa 7 patienter per dag. Om varje sedan räknar med att varje patient i genomsnitt behöver komma tillbaka 1-2 gånger för medicinuppföljning (totalt 2,5 besök per patient) så innebär det att läkaren varje vecka hinner träffa 14 patienter. (7 tider om dagen x 5 dagar / 1 nybesök + 1,5 återbesök  = 14 patienter per vecka).

Kostnaden per patient som får en läkemedelsbehandling hos läkare blir då 2850 kr. Dessutom tillkommer kostnaden för läkemedel (som visserligen inte är så stor för denna typ av läkemedel).

För varje patient med psykisk ohälsa som kan få träffa en psykologisk behandlare, och nöjer sig med det (vilket är förvånansvärt många) så ”sparar” vårdcentralen ca 1000 kr.

Slutsats:

Det finns alltså flera sätt att ”räkna hem” kostnaden för en behandlare. MEN för att räkna hem denna kostnad krävs alltså:

1. Att behandlaren ökar antalet besök per dag (gäller endast i vissa ersättningssystem).
2. Att behandlaren ökar antalet patienter som erbjuds behandling.
3. Att behandlaren lyckas kortar köerna till under 7 dagar, så att behandlaren kan klara vårdgarantin i (hyr)läkarens ställe.