Inlägg

sBodyproject

Ny studie om kroppsuppfattning och acceptans

På KI har man dragit igång ett studie som heter ”sBody Project” som syftar till att hjälpa unga tjejer att bli medvetna om sina tankar, känslor och beteenden i förhållande till den egna kroppen. Målet med projektet är att deltagarna ska förstå hur samhället påverkar vår kroppsuppfattning och att de ska lära sig att acceptera sig själv och leva ett fullvärdigt liv.

Studien sker helt på distans via Google Hangouts och går till så att 5-6 tjejer och en gruppledare diskuterar och gör övningar som handlar om kroppsideal. Deltagarna i studien kan välja att vara helt anonyma eller visa sin bild i Google Hangouts. Träffarna sker en gång i veckan i fyra veckor.

Rekrytering till studien pågår för fullt så är du intresserad rekommenderas du att kolla upp projektets hemsida sBodyprojekt.se

Depressionsrapport

Psykologförbundets depressionsrapport

Psykologförbundet har i dagarna kommit ut med en ny rapport om mänskliga och ekonomiska vinster för psykologisk behandling av depression.

Rapporten konstaterar att ca 5-7 % av den vuxna befolkningen lider av depression och omkring 6 % lider av ångest. Försiktigt räknat betyder det att ca 455 000 personer av den vuxna befolkningen lider av psykisk ohälsa. Det motsvarar cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige!

Kostnaderna för denna psykiska ohälsa är enorma, både i form av psykiskt lidande för den drabbade men också ekonomiskt för samhället. I rapporten beräknas exempelvis den genomsnittliga kostnaden för en depressionsepisod till ungefär 51 000 kronor, varav den största delen, 65 %, utgörs av indirekta kostnader i form av sjukskrivningar och förtidspensioneringar.

Socialstyrelsen har slagit fast att behandling av lindrig till måttlig depression och ångest i första hand ska vara evidensbaserad psykologisk behandling. Kostnaden för en sådan behandling är ca 10 000 kronor. Behandlingen betalar alltså igen sig flera gånger om i jämförelse med drygt femtiotusen en depressionsepisod kostar!

Med detta i åtanke är det märkligt att endast 54 % av alla vårdcentraler erbjuder någon form av evidensbaserad psykologisk behandling! Och även om de tillhandahåller behandling är resurserna i många fall kraftigt underdimensionerade.  Färre än var tionde patient i primärvården med psykisk ohälsa får någon form av specifik psykologisk behandling och de som får de har i många fall fått vänta onödigt länge! För att ta ett exempel så har vi i Uppsala mellan 2-6 månaders kö till psykologisk behandling!

Av de 455 000 personer som är i behov av psykologisk behandling för depression eller ångest är det alltså ca 420 000 personer sin inte får adekvat behandling. Att ge dessa patienter behandling skulle på kort sikt kosta 4,2 miljarder kronor. På lite längre sikt skulle besparingen för samhället vara 11,4 miljarder kronor årligen!

Att tillhandahålla psykologisk behandling för personer med depression och ångest är alltså både billigare för skattebetalarna och ger ett bättre resultat för den enskilde än att inte göra det.

World Happiness Report

Vad gör människor lyckliga?

The Earth Insitute Columbia University har släppt en rapport där de undersökt lyckan i världen idag och försökt förklara resultaten utifrån aktuell forskning om lycka. För er som inte orkar er igenom rapporten som är på över hundra sidor följer här en kort sammanfattning.

  • Rika människor är i genomsnitt lyckligare än fattiga men rikedom verkar bara påverkar lyckan upp till en viss nivå.  I USA har exempelvis levnadsstandarden ökat de senaste 50 åren men nivån av lyckan har varit konstant. BNP påverka alltså bara lyckan upp till en viss nivå.
  • Länder med hög grad av personlig frihet, låg korruption och mycket socialt stöd har mer lycka än länder utan dessa faktorer.
  • Arbetslöshet minskar lycka men inte på grund av förlorad inkomst utan för att arbetslöshet gör att människor får sämre självförtroende och dessutom förlorar den sociala tillhörigheten som finns på en arbetsplats. Hög arbetslöshet verkar även kunna minska lyckan hos de som har arbete pga. rädsla att själva förlora jobbet. Slutsatsen är att ill och med ett dåligt betalt jobb skapar mer lycka än att vara arbetslös.
  • Upplevd jämlikhet ökar lyckan.
  • Ett stabilt familjeliv verkar öka lyckan och gifta människor uppger att de är lyckligare än ensmstående.
  • Psykisk hälsa är den största bidragande faktoren till lycka i alla länder.

Slutsatsen av rapporten blir att: ”Incremental gains in income in a rich country may be much less beneficial to the population than steps to ensure the vibrancy of local communities or better mental health. ”

Om målet är att göra människor lyckliga är det alltså effektivare att satsa på psykisk hälsa och ökad social gemenskap än att ytterligare öka människors inkomst!

Terapistolar

Håll koll på titlarna

Psykologförbundet har i dagarna lanserat en kampanj för att motverka kvacksalveri inom vården som går att läsa om här. Enligt svensk lag är det förbjudet att erbjuda healing mot cancer men motsvarande skydd finns inte för patienter med svåra självskadebeteenden eller depression! Samtidigt hörs argument för att även personer utan legitimation, en duktig coach till exempel, kan vara minst lika duktiga på en enskild behandlingsmetod. Men räcker verkligen det?

Jag skulle vilja påstå att jag vet mer om psykofarmaka än de flesta underläkare. Jag känner till det mesta om verkningsmekanismer, halveringstider och biverkningar. Betyder det att jag är mer lämpad att skriva ut recept? Mitt svar är: ABSOLUT INTE! Och här tänkte jag förklara varför.

Om jag som psykolog fick skriva ut läkemedel är jag säker på att det i fyra av fem gånger skulle gå bra, i vissa fall till och med bättre. Som psykolog borde jag i många fall kunna göra en mer nyanserad bedömning och därmed bättre avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas. Problemet är bara den femte gången, då patientens symtom beror på något som ligger helt utanför mitt kompetensområde!

Ta hypotyreos som exempel. Patienten uppvisar symtom på depression men har egentligen brist på sköldkörtelhormon. Men eftersom jag som psykolog saknar medicinsk kompetens kommer jag ofrånkomligt att missa den egentliga orsaken till problemet och ge patienten fel behandling! Att påbörja en KBT behandling eller sätta in psykofarmaka skulle i bästa fall vara helt verkningslöst när patienten istället behöver Levaxin.

Med icke-legitimerade terapeuter är det precis samma sak. Många kanske är underbara coacher, inspiratörer och rådgivare och kan hjälpa andra att uppnå sina drömmar och växa som människor. Så länge de ägnar sig åt just detta har jag inga invändningar, tvärtom kan jag ofta finna inspiration hos människor som Olof Röhlander som kan vara oerhört skickliga på det de gör.

Samtidigt finns kvacksalvare som Jonas Gåde som ger sig ikast med att behandla människor med psykatriska problem med ibland förödande resultat där terapeuter som helt saknar kompetens inom psykiatri missar att ställa rätt frågor och i bästa fall säljer en behandling som, liksom i mitt fall med hypotyreos, är verkningslöst.

Affirmationer är ett bra exempel på detta. Problemet med affirmationer, som kortfattat kan förklaras som positivt självtjat, är att de fungerar bra – för människor som redan har en god självkänsla – men ger motsatt effekt för personer med låg självkänsla! Bara för att metoden fungerat bra för en behandlare som lär ut metoden räcker därför inte som bevis för att metoden skulle fundera bra för de som söker hjälp.

Kolla därför alltid upp personen du söker hjälp hos!

tangentbord

Internetbehandling vid svår depression

Som en del av arbetet med att utveckla internetbehandling för Primärvården i Uppsala var jag i veckan på utbildning hos internetpsykiatrin i Huddinge (som bl.a. vunnit Guldskalpellen 2011) för att lära mig mer om hur de arbetar. Förutom en genomgång av deras arbetssätt med bedömningsrutiner, patientflöden och behandlingsinnehåll så presenterade de även en del nya forskningsresultat. Det resultat som förvånade mest var hur bra deras behandlingsprogram faktiskt var vid svår- och medelsvår depression. De generella riktlinjerna för traditionell KBT behandling är att mild- och medelsvår depression lämpar sig för KBT medan svår depression helst bör medicineras. Internetpsykiatrins resultat däremot visar på en bra behandlingseffekt även för svår depression, vilket är fantastiskt särskilt eftersom behandlarstödet enbart sker via internet!

Diagrammet nedan, som lånats av internetpsykiatrin, visar att av de 88 personer som före behandlingen skattade att de hade en svår depression, hade endast ca 25% fortfarande en svår depression efter behandlingens slut! 75% blev alltså bättre och hela 25% skattade efter behandlingen att de inte längre led av depression. Nu är jag inte helt inläst på den nyaste forskningen kring medicinering vid svår depression men min gissning är att dessa resultat antagligen står sig ganska bra i jämförelse med farmakabehandling. Därtill ska läggas att KBT behandling även minskar risken för att depressionen ska återkomma.