Få det gjort med Zeigarnik-effekten

Varför kan det vara så svårt att släppa tanken på den där obetalda räkningen och hur kan vi använda detta fenomenet för att få saker gjorda? Zeigarnik effekten har svaret!

Zeigarnik-effekten upptäcktes av den ryska industripsykologen Bluma Ziegarnik som blev fascinerad över hur kypare på restauranger kunde komma ihåg sina kunders beställningar för att direkt glömma dem när beställningen var klar. För att undersöka detta fenomen utformade Ziegarnik (1927) en rad experiment där deltagare fick i uppgift att lösa ett antal enkla uppgifter som att lägga pussel eller trä pärlor på snören. Vissa av uppgifterna fick de göra klart medan andra blev avbrutna halvvägs. Efteråt fick deltagarna svara på vilka uppgifter de mindes bäst. Det visade sig att de uppgifter där deltagarna blivit avbrutna mindes de ungefär dubbelt så bra.

Vi människor har alltså svårare att släppa tankar på oavslutade uppgifter. Att inte uppnå sina uppsatta mål kan i sin tur leda till obehagskänslor som kan öka vår motivation att nå målet.

Detta har bl.a. undersökts i ett experiment av Kenneth McGraw (1982). I experimentet fick deltagare i uppgift att lösa ett svårt pussel men innan de hunnit färdigt blev de tillsagda att experimentet var över och att de kunde gå hem. Trots det var det nästan 90% som fortsatte lösa pusslet!

Hur kan vi då dra nytta av det här?

När vi står inför en stor uppgift är det lätt att vi fokuserar på de svåraste delarna och risken är då att vi ger upp innan vi ens hunnit börja. OM vi istället börjar direkt, innan vi funderat ut en fullständig lösning, kommer vi dels att minnas uppgiften bättre och även öka våra chanser att faktiskt genomföra den. Eller som talesättet säger: ”alla resor börjar med ett första steg…”

1 svara
  1. Mattias Myrälf
    Mattias Myrälf says:

    Ett annat möjligt användningsområde för Zeigarnikeffekten kan vara att höja sin studiekapacitet genom att göra korta avbrott när vi exempelvis pluggar inför ett prov för att minnas bättre. (Dock kvarstår risken att vi glömmer det vi läst när väl provet är skrivet…)
    Viss forskning verkar också stödja detta se bl.a. McKinney (1935).

    Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *