En vanlig session

En vanlig session

En behandlingstillfälle kallas inom KBT för en session. Sessionen brukar vanligtvis vara mellan 45 minuter och timme. Sessionen börjar vanligtvis med att patienten och terapeuten gemensamt sätter en agenda för sessionen.

Agendan följer oftast ett givet mönster:

  1. Först summerar man kort hur den gångna veckan varit
  2. Genomgång av patientens hemuppgift
  3. Val av tema för dagens session
  4. Arbete med det valda temat utifrån någon KBT-teknik
  5. En kort sammanfattning av det man gjort under sessionen
  6. Val an ny hemuppgift till nästa session

Behandling

Behandling

I KBT arbetar patient och terapeut gemensamt med ett eller flera avgränsande problem. Målet är först att kartlägga dessa problem och sedan ge patienten verktyg och strategier för att endera bli av med problemen och i de fall detta inte går, lära sig att leva med dem.

För att åstakomma detta gör patienten och terapeuten gemensamt en beteendeanalys för att se hur patienten problembeteenden fungerar. Här kan du läsa mera om behandlingsupplägget och hur en vanlig session brukar se ut.

Behandlingsupplägg

Behandlingsupplägg

En KBT behandling börjar ofta med några inledande bedömningssamtal där målet är att undersöka om KBT passar som behandling. Vid dessa bedömningssamtal sammanställer även patient och terapeut gemensamt en beteendeanalys som är en analys av patientens problem formulerat i KBT termer.

Efter dessa inledande bedömningssamtal så påbörjas själva behandlingen som vanligtvis brukar bestå av mellan fem och tjugo 45-minuters sessioner.

Behandlingen avslutas vanligtvis med en eller flera sessioner där målet är att ge patienten verktyg att själv ta i tu med problemen om de skulle återvända.

Efter avslutat behandling är det inte ovanligt med en eller flera uppföljande sessioner för att behandlingseffekten ska hålla i sig.

Acceptans

Acceptans

Acceptans handlar om att välja att både se och stå ut med verkligheten, hur plägsam den än kan vara utan att undvika, fly, försvränga eller döma den – hur jobbigt det än kan vara. Med verklighet menar man både den yttre verkligheten runt omkring, som exempelvis anhöriga, bekanta, vänner och ovänner och den inre verkligheten som kan vara olika tankar och känslor.

Accepterande förhållningssätt

Att ha ett accepterande förhållningssätt innebär inte att man måste avstå från att försöka förändra en situation, utan att sluta upp med att föra krig mot sig själv och sin tillvaro. Acceptans är, hur paradoxalt det än kan låta, inte att sitta passiv utan att aktivt handla i enlighet med sina mål och värderingar.

Tredje vågens beteendeterapi

Acceptans är en relativt ny teknik inom KBT som framförallt kommit i och med den tredje vågens beteendeterapi. Acceptans har sitt ursprung i Buddhistist filosofi. Acceptans hjälpa en person att släppa lite av alla krav i sitt liv och på detta sätt hitta större harmoni i livet.

Acceptans kan leda till förändring

Motiverande samtal

Motiverande samtal

Motiverande samtal eller motivational interviewing är ett metod för att öka en persons inre motivation till förändring genom att undersöka och utforska en persons ambivalens kring ett dilemma.

Exempel: ”Jag tycker om att röka men oroar mig för min hälsa.”

Ett motiverande samtal är inte detsamma som övertalning. Forskning har visat att övertalningsförsök ofta minskar chansen till förändring. I ett motiverande samtal är istället målet att få fram både positiva och negativa sidor av ett problematiskt beteende så att personen själv kan avgöra om det vill förändra eller inte.

Mikroskåp

Beteendeexperiment i KBT

Beteendeexperiment

Beteendeexperiment handlar om att låta patienten själv få pröva de olika antagningar och övertygelser den har om verkligheten. Ett beteendeexperiment börjar med att patienten utformar tillsammans med terapeuten ett experiment som ska testa om dessa antaganden som patienten har verkligen stämmer. Därefter så genomförs experimentet och utifrån resultatet diskuteras om de antaganden som patienten har håller.

Ett exempel:

Kalle lider av social fobi och är ständigt rädd för att göra bort sig när han är ute bland folk. En av hans största rädslor är att råka tappa en kopp med varmt kaffe på golvet på café eftersom han föreställer sig att alla kommer att stirra och skratta och att han själv antagligen kommer att dö av skam. För att testa detta antagande utformar Kalle därför ett experiment tillsammans med sin terapeut som ska testa detta. Experiementet går ut på att terapeuten först ska tappa en kopp varmt kaffe på golvet på ett närbeläget café medan Kalle får undersöka vad som händer. Resultatet visar att egentligen ingenting hände och att terapeuten fick en ny kopp. Därefter går Kalle och terapeuten tillbaka till mottagningen och diskuterar det som hänt och utformar ett nytt experiment där Kalle själv ska tappa en kopp.

Kognitiv omstrukturering

Kognitiv omstrukturering

Kognitiv omstrukturering

Kognitiv omstrukturering handlar om att förändra kognitioner. dvs. tankeprocesser. Inom KBT tänker man att många psykiska problem uppkommer genom kognitiva förvrängningar eller ”tankefällor” som gör att vi missuppfattar och felbedömer en situation. Dessa dyker ofta upp vanemässigt som automatiska tankar och leder till att vi reagerar på sätt som inte alltid är ändamålsenliga.

Genom olika övningar får patienten själv undersöka de tankar som ställer till problem och sedan metodiskt pröva sanningshalten i dessa tankar.

Några vanliga tankefällor

Svart-vitt tänkande

Alla händelser delas in i ytterligheter. Antingen har man lyckats helt eller också misslyckats fullständigt och det finns inget utrymme för någonting däremellan. Denna typ av tänkande kopplas ofta samman med orimliga krav på sig själv och perfektionism.

  • Alla måste tycka om mig
  • Om jag inte får alla rätt är jag totalt misslyckad

Siarens misstag

Att sia negativt om framtiden att allt kommer att gå dåligt och att det värsta med 100% säkerhet kommer att inträffa.

  • Jag kommer aldrig att hitta ett nytt jobb
  • Ingenting kommer någonsin att kännas roligt

Övergeneralisering

Att se en enstaka negativ händelse som ett tecken på att allt är fel och att det alltid kommer att förbli så.

  • Eftersom jag blivit sviken en gång så svär jag på att aldrig lita på någon människa igen

Tankeläsning

Att tro sig kunna veta vad andra tycker och tänker om en och dessutom inte kontrollera om det verkligen stämmer.

  • Folk tycker jag är tråkig
  • Han tittar på mig för att han tycker jag är ful

Förstoring

Att göra en höna av en fjäder. Att förstora upp och överdriva betydelsen av en små och banala händelser.

  • Du gör ett litet misstag i arbetet och tror att du direkt kommer att få sparken

Känslotänkande

Att blanda ihop känslor med fakta. Att tro att någonting är sant bara för att det ”känns” så.

  • Jag känner mig misslyckad efter föreläsningen och därför måste den ha varit misslyckad
  • Jag känner mig värdelös och alltså måste jag var det

Måsten och borden

Att ställa orealistiska krav på sig själv och andra. Att ha en bestämd uppfattning om hur man ska bete sig och överskatta hur hemskt det vore att inte leva upp till förväntningarna.

  • Man måste alltid vara andra till lags
  • Man får aldrig visa mig svag eller osäker
  • Man måste alltid framstå som rolig och intressant när man talar med andra

Katastroftänkande

Att måla upp skräckscenarion och tro att allt som kan gå på tok också kommer att göra det utan att du på något sätt kan förhindra det.

  • Jag är säker på att alla kommer att skratta åt min presentation
  • Jag vet att jag kommer att få en panikattack och svimma under mötet

Personalisering

Att tro att allt handlar om mig eller att allt är mitt fel. Att ge sig själv skulden för något utan ens att överväga om något annat också påverkat.

  • Om någon ser uttråkad ut beror det på att jag är tråkig

Diskvalificering

Att nedvärdera eller förkasta positiva händelser genom att hävda att de av någon anledning inte räknas.

  • Om jag lyckas med något beror bara på tur eller på att det var lätt
  • Om någon ger mig en komplimang så har de alltid en baktanke

Selektiv uppfattning

Att bara uppmärksamma en aspekt av helheten, tex. det som gått dåligt och därmed missa allt som gått bra.

  • Du fokuserar enbart på de negativa kommentarerna och missar alla de positiva kommentarer du fått

Etikettering

Att sätta ”etiketter” på sig själv och på andra och på detta sätt döma sig själv och det man gör.

  • Jag är tråkig och ointressant
  • Alla andra är självsäkra och smart
Lunch på hög höjd

Exponering i KBT

Exponering

Exponering handlar om att under ordnade former utsätta sig för en situation som framkallar ångest och sedan stanna kvar i den obehagliga situationen tills ångesten minskar av sig själv. På detta sätt får personen genom exponeringen en ny erfarenhet som gör att ångesten inte blir lika stark nästa gång till att personen utsätts för det obehagliga.

En exponering börjar alltid med att patienten tillsammans med terapeuten får göra en ångesthierki över situationer som framkallar ångest. Graden av ångest som väcks i de olika situationerna graderas valigtvis på en skala från 0 – 100. Patienten får sedan utsätta sig för de olika situationerna i turordning med de enklaste situationerna först.

Det går att exponera för en rad olika saker. Det man vanligtvis tänker på är kanske exponering av spindlar och ormar vid vanliga fobier. Det går även att använda exponering vid olika sociala situationer, som att tala inför folk, och vid oroande kroppssensationer som exempelvis hjärtklappning.

Ytterligare en form av eponering är den s.k. introspektiva, där man exponerar för minnen, tankar och känslor. Denna form av exponering sker vanligtvis på terapeutens mottagning medan exponering för yttre företeelser bäst görs ute i verkligheten.

Psykoedukation i KBT

Psykoedukation i KBT

Psykoedukation

Patentutbildning eller psykoedukation som det kallas inom KBT är ett vanligt första inslag i KBT. Det går ut på att lära patienten om vad forskning om KBT har att säga om patientens problem, vad som vanligtvis orsakar problemen samt vilka möjligheter som finns till behandling

Räta ut missförstånd

Genom psykoedukation kan patientens missuppfattningar kring problemen rätas ut. Detta kan vara särskilt viktigt för patienter som tidigare behandlats för sina problem av andra psykoterapier än KBT och kanske har snedvridna förvändtingar på hur en KBT-terapi kan gå till. Att rätta till den förväntningen leder oftast till bättre och snabbare resultat.

Ett exempel

Sara har sedan hon varit liten varit rädd för fåglar. Att bara titta i böcker med fåglar går ganska bra men varje gång hon ser en fågel i verkligheten får hon hjärtklappning och drar sig undan. Problemen har blivit allt värre med åren och hon ängnar allt mer tid åt att försöka undvika platser där det kan finnas fåglar. Genom att Sara får lära sig mer om KBT så inser hon att problemen vanligtvis blir värre då man undviker dem och att hon istället, i behandlingen, ska försöka närma sig fåglar för att på så sätt träna bort sin rädsla.

KBT tekniker

KBT tekniker

I KBT använder man sig av en rad olika tekniker. Några av dessa beskrivs här.

Den teknik som man kanske oftast hör om i KBT sammanhangär exponering, som vid exempelvis spindelfobi.

Något annat som är vanligt inom KBT är psykoedukation, dvs. utbildning . Det kan handla om allt ifån hur nervsystemet påverkas vid en panikattack till hur passivitet kan öka en depression.

I KBT är det vanlig att man använder sig av olika former av experiment där man testar och eventuellt förändra olika antaganden och tankar.

Ett annat sätt att att förändra tankar är genom kognitiv omstrukturering som går ut på att ifrågasätta sanningshalten i olika antaganden och övertygelser.

Acceptans och mindfulness är två begrepp som införlivats i KBT på senare år, framförallt genom den tredje vågens beteendeterapi som bl.a. ACT och DBT.